Varför finns mina uppgifter på nätet?
En kort förklaring av det svenska systemet bakom upplysningssajterna — inte för att ursäkta det, utan så att du förstår vad du faktiskt ger dig in i.
Det börjar med en offentlig handling
I Sverige är din folkbokföringsadress, ditt namn och en del andra grunduppgifter en offentlig handling hos Skatteverket. Det är en del av offentlighetsprincipen — en grundlagsskyddad rättighet i Sverige som går tillbaka till 1766 års tryckfrihetsförordning, och som bland annat ska göra det möjligt för journalister, myndigheter och allmänheten att granska samhället. Vem som helst kan i grunden begära ut den informationen från Skatteverket.
Sedan kommer utgivningsbeviset
Sajter som Ratsit, Hitta.se, Merinfo, MrKoll och Eniro har ansökt om och fått ett utgivningsbevis hos Mediemyndigheten. Det ger dem grundlagsskydd enligt yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) — samma typ av skydd som skyddar tidningar och andra medier. Så länge de håller sig inom de gränserna (inget förtal, inga olaga hot) får de publicera stora mängder personuppgifter som annars hade krävt ditt samtycke enligt GDPR.
Det är alltså inte ett kryphål någon upptäckt av misstag — det är ett medvetet system: sajterna hämtar offentliga uppgifter från Skatteverket, Bolagsverket och andra register, och utgivningsbeviset gör att GDPR:s vanliga regler om rätt till radering inte gäller på samma sätt som för en vanlig hemsida.
Varför uppgifter kommer tillbaka efter borttagning
Det här är den vanligaste frustrationen, och den har en konkret teknisk förklaring: sajterna importerar regelbundet nya datadumpar från sina källor (Skatteverket, teleoperatörer, kreditupplysningsföretag). Om du blivit borttagen manuellt men uppgiften fortfarande finns i källan, kan nästa automatiska import återskapa din profil — utan att sajten gjort något aktivt fel. Det är därför en engångsborttagning aldrig kan vara permanent i sig själv; det krävs återkommande kontroll.
Rättsläget håller på att förändras
Systemet är inte statiskt. Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) inledde i juni 2025 en utredning mot bland annat MrKoll och Upplysning.se efter ett stort antal klagomål om nekad radering — myndigheten undersöker om tjänsterna bryter mot rätten till radering i GDPR trots utgivningsbeviset. Och i juli 2026 meddelade EU-domstolen en dom som ifrågasätter om medlemsstaternas lagstiftning verkligen får undanta den här typen av behandling av personuppgifter från GDPR när syftet inte är journalistiskt, akademiskt, konstnärligt eller litterärt — vilket är precis vad en ren sökdatabas inte är.
Med andra ord: grunden för att din adress ligger sökbar för vem som helst är under ifrågasättande just nu, men lagen har ännu inte hunnit ändras.
Vad Osynlig faktiskt gör åt det
Vi kringgår aldrig utgivningsbeviset eller bryter mot lagen — det vore varken lagligt eller hållbart. Istället skriver vi raderingsbegäranden baserade på GDPR artikel 17 för sajter utan utgivningsbevis, och en mjukare, respektfull begäran som hänvisar till IMY:s pågående utredning och EU-domen för sajter med utgivningsbevis. Många sajter går med på frivillig borttagning även när de juridiskt inte behöver — men eftersom källan (Skatteverket m.fl.) fortfarande har uppgiften kvar, erbjuder vi också löpande bevakning så att en eventuell återpublicering upptäcks och åtgärdas snabbt istället för att du får upptäcka den själv, av misstag, månader senare.